När Snaerós hade tre veckor och tre dagar kvar på sin dräktighet fölade hon. Jag såg hela händelseförloppet från fönstret. Lennart och jag var kvickt på plats i hagen. I gräset låg ett vackert svartbrunt hingstföl. Han gnäggade och verkade pigg trots att han var för tidigt född. Snaerós däremot krystade fortfarande och hon var orolig. Det var bara att lasta Snaerós i transporten och fölet i bilen och åka till jouren på Ultuna.
Fölet togs genast om hand. Han var första prioritet. När man senare tittade närmare på Snaerós upptäckte man att hon försökte krysta ut ett föl till. Den lilla hingsten som fötts på morgonen hade en tvilling.
Oddsen för att en tvilling ska överleva är liten. Det är bara 1% av tvillingar som överlever. Tvillingen som föddes på Ultuna var redan död och hingstfölet som föddes på gården tillhörde inte den procent som överlever en tvillingfödsel. Han blev bara 3 1/2 dygn.
Snaerós har haft det jobbigt. Att vara förstföderska och få tvillingar sätter sina spår. Idag mår hon bra och väntas hem igen vilken dag som helst.
Ett varmt tack till personalen på Ultuna som tog så bra hand om Snaerós, fölen och oss.
/Inga-Maj
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar